Ska-krav, bör-krav och mervärden: vad är skillnaden och vad händer om du missar ett?

4 oktober 2026

Skillnaden mellan ska-krav, bör-krav och mervärden i en offentlig upphandling, vad som gäller om ett ska-krav inte uppfylls och hur poäng för mervärden brukar räknas.

Det här är en allmän beskrivning av hur begreppen brukar användas, inte juridisk rådgivning. Vad som gäller i en viss upphandling bestäms av förfrågningsunderlaget och lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Begreppen ska-krav, bör-krav och mervärde finns inte som definierade ord i lagen. De är vardagsspråk i branschen. Upphandlingsmyndigheten talar om obligatoriska krav och om tilldelningskriterier, och det är bra att veta när du läser deras vägledning. I praktiken betyder orden följande.

Tre sorters krav

Ska-krav (obligatoriska krav)

Ett ska-krav är ett krav som måste vara uppfyllt för att anbudet alls ska kunna komma i fråga. Det formuleras ofta som "leverantören ska" eller är markerat med ett X eller "obligatoriskt" i en kravtabell. Exempel: tjänsten ska utföras av personal med viss utbildning, systemet ska kunna exportera data i ett visst format, leveransen ska ske inom fem arbetsdagar.

Bör-krav

Ett bör-krav är något den upphandlande myndigheten önskar, men som inte är obligatoriskt. Uppfyller du det kan du få poäng eller fördel i utvärderingen, men missar du det blir anbudet inte förkastat. Det är dock viktigt att läsa hur underlaget hanterar bör-krav, eftersom vissa använder dem som ett poängsatt kriterium och andra inte alls.

Mervärden

Mervärden är sådant utöver grundkraven som kan ge poäng i utvärderingen, till exempel kortare leveranstid än kravet, bättre miljöegenskaper, extra service eller erfarenhet hos det team som ska utföra uppdraget. Underlaget ska beskriva vad som värderas och hur. Vill du lägga tid på något ska det vara det som ger poäng.

Kvalificeringskrav och krav på tjänsten är olika saker

Det här är en vanlig sammanblandning. Underlagen innehåller två nivåer.

Krav på leverantören (kvalificering). De handlar om dig som företag: att du är registrerad, har tillräcklig ekonomisk ställning, har erfarenhet och att det inte finns skäl att utesluta dig, till exempel obetalda skatter eller allvarliga brott. Reglerna om uteslutning finns i 13 kap. och om kvalificering i 14 kap. lagen om offentlig upphandling. Det här kontrolleras ofta med hjälp av en egenförsäkran (ESPD) och intyg.

Krav på det du erbjuder (kravspecifikation). De handlar om själva tjänsten eller varan: vad den ska klara, hur den ska levereras och vilka villkor som gäller. Här finns ska-krav, bör-krav och mervärden.

Båda nivåerna kan innehålla krav som är obligatoriska. Ett företag som inte klarar kvalificeringen får inte sitt anbud prövat vidare, och ett anbud som inte uppfyller ett obligatoriskt krav på tjänsten ska som utgångspunkt förkastas.

Vad händer om du missar ett ska-krav

Upphandlingsmyndigheten skriver att ett anbud som inte uppfyller ett obligatoriskt krav som utgångspunkt ska förkastas. Skälet är likabehandlingsprincipen: den upphandlande myndigheten får inte anta ett anbud som inte håller de krav alla andra har fått förhålla sig till. Lagstödet finns i 4 kap. 10 § lagen om offentlig upphandling, där det anges att myndigheten innan kontrakt tilldelas ska kontrollera att anbudet uppfyller de krav, villkor och kriterier som anges i upphandlingsdokumenten. Högsta förvaltningsdomstolen har kommit till samma slutsats i HFD 2016 ref. 37.

Det här betyder i praktiken:

Ett ska-krav som är uppfyllt till 90 procent är normalt inte uppfyllt.
Det går inte att kompensera för ett missat ska-krav med ett lägre pris eller fler mervärden.
Är ett krav oklart ska du fråga under anbudstiden. Den upphandlande myndigheten får i vissa fall begära komplettering eller förtydligande, men får inte låta dig ändra anbudet i sak. Vad som är tillåtet beror på situationen, och du ska inte räkna med att få rätta till något efteråt.

Hur utvärderingen går till

När kraven är uppfyllda utvärderas anbuden enligt den modell som står i underlaget. Det finns enligt Upphandlingsmyndigheten tre utvärderingsgrunder: bästa förhållande mellan pris och kvalitet, kostnad och pris.

Pris. Det billigaste anbudet vinner. Här spelar mervärden ingen roll.
Kostnad. Kostnaden för hela livscykeln eller för kunden räknas, inte bara det du fakturerar.
Bästa förhållande mellan pris och kvalitet. Här kan mervärden ge poäng. Tilldelningskriterierna ska som huvudregel viktas mot varandra, till exempel pris 60 procent och kvalitet 40 procent.

Ett räkneexempel

Anta att utvärderingen är 60 procent pris och 40 procent kvalitet. Ett vanligt sätt är att anbudet med lägst pris får full poäng på pris och att övriga får poäng i förhållande till det lägsta priset. Kvalitetsdelen poängsätts enligt de skalor som underlaget anger.

Företag A erbjuder 100 000 kr och får full poäng på pris, 60. Företag B erbjuder 125 000 kr. Förhållandet är 100 000 delat med 125 000, alltså 0,8, vilket ger 48 poäng på pris. B kan ändå vinna om B får 40 av 40 möjliga poäng på kvalitet och A får 20. Då blir A 80 poäng och B 88 poäng.

Så räknar inte alla upphandlare. Metoden för att omvandla pris till poäng ska stå i underlaget, och den kan skilja sig från exemplet.

Så använder du det här när du läser ett underlag

Markera alla ska-krav och se till att du kan intyga varje punkt.
Läs utvärderingsmodellen och se vilka mervärden som faktiskt ger poäng och hur många.
Lägg tid på de mervärden där du har ett verkligt försprång. Ett påstående du inte kan styrka ger sällan poäng.
Ställ frågor om något är oklart, i god tid före sista frågedag.

BidBrief markerar kraven åt dig

BidBrief på butik.nightwave.se/anbud går igenom ett förfrågningsunderlag och sammanställer obligatoriska krav, utvärderingsmodell, sista dagar och sådant som lätt missas. Priset är 1 495 kr exklusive moms och leveransen sker inom 24 timmar. Det är ett arbetsunderlag och inte en bedömning av om du uppfyller kraven. Se en exempelanalys av en verklig, avslutad upphandling.